Dataavläsningslagen som ligger på förslag ger klartecken att avlyssna folk utan brottsmisstanke. Den integritetskränkande lagen om hemlig dataavläsning behandlas i justitieutskottet imorgon torsdag.

Samhälle Yttrandefrihet

Den högljudda debatt som borde föras när grundlagsskyddade rättigheter och mänskliga rättigheter till integritet, privatliv och familjeliv hotas har inte gett ens en krusning i den allmänna debatten, inte från något riksdagsparti.

Lagen om allmän dataavläsning behandlas i justitieutskottet imorgon torsdag den 6 februari. Regeringen har tänkt klubba igen om lagen i riksdagen den 19 februari och de vill att den ska börja gälla den 1 mars.

Hemlig dataavläsning bygger på att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten ska få installera spionprogram på datorer, smartphones, surfplattor, spelkonsoler, smart-tv-apparater, smarta högtalare med mera. De ska få installera rumsavlyssning och kunna följa var personen befinner sig. En mycket detaljerad kartläggning.

Sådant kan vara försvarligt och proportioneligt att använda vid förberedelse till terrorbrott och allvarlig gäng- eller klanbaserad kriminalitet som skadar samhället på ett genomgripande sätt.

Med förslaget som justitieutskottet behandlar imorgon är det inte endast i sådana situationer människor kommer att kartläggas så genomgripande och avlyssnas.

Det stora problemet är att det inte ens kommer att krävas brottsmisstanke för att de ska få göra detta. Lagen riktar in sig på misstänkta för allvarliga brott eller de som förväntas begå ett framöver. Detta är minst sagt oroväckande. Vilka brott kommer att räknas som allvarliga brott?

Vilka krav ställs för att någon ska räknas som en person som förväntas begå brott framöver? Att kunna övervaka en person så ingripande och detaljerat som den här lagen ger myndigheterna rätt att göra, och utan konkret brottsmisstanke, är ett hot mot våra mänskliga rättigheter.

De kommer, om lagen går igenom, att kunna bedriva övervakning genom till exempel kameror, datorer, telefoner och mikrofoner. De kommer att kunna avlyssna vårt hem, de platser vi besöker, de avlyssnar då naturligtvis även våra partners, våra barn, barnens vänner och våra vänner. De kommer att komma åt alla filer, alla bilder, alla filmer, alla kontakter, alla meddelanden, alla appar och allt annat som finns på dessa apparater.

Dessutom kommer de att kunna avläsa meddelanden som sänds via krypterade meddelandeappar, genom att i realtid kunna se vad man skriver.

Detta är ett alltför allvarligt intrång i vår personliga integritet för att så lättvindigt och utan politisk debatt beslutas om.

De politiska partierna har fortfarande möjlighet att genom en miniritetsbordläggning skjuta upp beslutet och debattera frågan ordentligt.

Förslaget finns i SUO 2017:89. Där står det hur grova brott det ska vara frågan om för att de ska ha rätt till dessa hemliga tvångsmedel.

De olika tvångsmedlen har olika gränser.

Gällande hemlig elektronisk avlyssning av kommunikation gäller normalt brott med ett minimistraff på två års fängelse.

Vid hemlig rumsavlyssning gäller normalt brott med ett minimistraff på fyra års fängelse.

Hemlig dataavläsning får enligt förslaget användas endast om någon är skäligen misstänkt för brottet som huvudregel. Där lägger de dock in en passus som kan befaras användas godtyckligt. Enligt förslaget får hemlig dataavläsning användas mot en person om det behövs för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet. Det går alltså alldeles utmärkt enligt förslaget att sätta in trojaner i datorer hos ett stort antal personer och peka på att de skulle kunna vara misstänkta för brott för att det finns någon i dennes bekantskapskrets som de tror har begått brott eller som kanske kommer att göra ett brott framöver.

Detta kan mycket väl användas för att massövervaka personer som är misshagliga för regimen och inte alls sysslar med sådana brott som man allmänt tänker på, det vill säga grovt våld, terrorism, narkotikabrott mm.

Införs de krigslagar som Anders Danielsson så nöjt pratade om på Folk och försvar, som jag skrev om i artikel den 18 januari så är det helt andra brott som kommer att ha de straffskalorna som nämns ovan. Är man ett hot mot rikets säkerhet blir det troligen om lagförslaget går igenom, tillåtet att placera trojaner och avlyssningsutrustning i alternativmedias reportrars och fria debattörers datorer, mobiler, i deras hem och på deras kontor. I sådans läge räknas det som allvarlig brottslighet atg vara regimkritisk. Troligen kommer om regeringen förklarar att landet är i ett krigsliknande tillstånd alternativ media att räknas som ett hot mot rikets säkerhet. De straffskalor som anges ovan blir då tillämpliga (dvs som alternativ media räknas som i typfall 5). Anders Danielsson tog upp alternativa media som ett säkerhetshot.

Det kan skönjas ett mönster.

Datalagringsdirektivet

Detta direktiv infördes 1 oktober, vilket jag berättade om i artikel den 12 december. Datalagringsdirektivet, som i det stora hela är detsamma som den tidigare lagstiftning om datalagring som EU-domstolen underkänt, har regeringen ändå infört. Den innebär att nu lagras alla svenskars telekommunikation (kopplingen kund-IP-nummer = nyckeln till vad du gjorde & när på nätet) och kan lämnas ut till tjänstemän hos polisen, skatteverket och tullen utan brottsmisstankar mot den enskilde, utan rättslig prövning och utan att kund får veta. Teleoperatören eller dataoperatören får inte meddela kunden.

Lagen om utlandsspoineri

Ur yttrandefrihetssynpunkt är förslaget om lagen om utlandsspioneri (SOU 2017:70) mycket illavarslande. Den riktar nämligen inte in sig på spioner, som namnet på lagen vill göra gällande. Istället riktar den in sig på individer som granskar makten och skriver texter som kan avslöja regimen. Går det förslaget igenom innebär det en grundlagsändring som kommer att innebära att de individer som granskar staten och skriver texter som kan påverka Sveriges relationer med andra länder negativt, begår en kriminell handling och riskerar fängelse, enligt förslaget upp till 8 år. Den som tipsar en journalist kan inte i så fall i alla lägen vara säker på att få vara anonym. Meddelarskyddet kan hävas om regimen anser att uppgifterna som lämnas skadar relationen med utlandet och även utländska organisationer som till exempel SIDA eller biståndet till palestinierna. Lagändringarna enligt SOU 2017:70 syftar till att skydda regimens intressen kopplade till utlandet istället för att skydda Sveriges medborgare.

Samtidigt som Anders Danielsson står och i det närmaste myser över att det kommer att kunna bli lättare att övervaka folk om krigslagarna används, vilket de kan göra om regeringen förklarar att landet är i ett krigsliknande tillstånd.

Förra mandatperioden försökte denna regering införa en lag som skulle göra att endast av regimen godkända journalister skulle få ta del av allmänna handlingar på ett samordnat och effektivt sätt. Detta stoppades i sista stund genom att alternativ media lyckades få oppositionen att inse följderna av den lagen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.